EU:s markdirektiv: vad Soil Monitoring Law betyder för dig som hanterar massor

Vad är EU:s markdirektiv?

Mark har länge varit den sista stora miljöresursen utan egen EU-lagstiftning. Vatten och luft har haft ramdirektiv i decennier, men inte marken. Det ändras nu. Soil Monitoring Law, formellt direktiv (EU) 2025/2360 om markövervakning och markresiliens, antogs den 12 november 2025, publicerades i EU:s officiella tidning den 26 november 2025 och trädde i kraft den 16 december 2025. Det långsiktiga målet är friska jordar i EU till 2050. Bakgrunden är tydlig: enligt EU-kommissionen bedöms 60 till 70 procent av EU:s jordar vara i dåligt skick, till en kostnad på minst 50 miljarder euro per år. Viktigt att förstå: det är ett direktiv, inte en förordning. Det ställer inga direkta krav på svenska företag idag, utan ska först genomföras i svensk lagstiftning.

Tidslinjen: från EU-beslut till svenska krav

1. 12 november 2025

   EU antar direktivet om markövervakning och markresiliens.

2. 16 december 2025

   Direktivet träder i kraft. Genomförandeklockan börjar ticka.

3. 2 oktober 2026

   Naturvårdsverkets delredovisning om markdistrikt, markenheter och provtagningspunkter. Första konkreta bilden av det svenska upplägget.

4. 1 juni 2027

   Naturvårdsverkets slutredovisning till Klimat- och näringslivsdepartementet.

5. 16 juni 2027

   EU:s bevakningslista över nya riskämnen ska vara framtagen, med relevanta PFAS och vissa pesticider.

6. December 2028

   Senaste tidpunkt för svenskt genomförande, tre år efter ikraftträdandet.

7. December 2031

   Första rapporteringen om markhälsa till EU-kommissionen, sex år efter ikraftträdandet.

8. December 2035

   Offentlig förteckning över potentiellt förorenade områden ska vara på plats, tio år efter ikraftträdandet.

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlaget för det svenska genomförandet, i samarbete med Boverket, Jordbruksverket, SGU och Skogsstyrelsen. SGI och länsstyrelserna bidrar i de delar som rör förorenade områden.

Vad direktivet kräver

• Markdistrikt: Sverige ska delas in i markdistrikt med utpekade ansvariga myndigheter.
• Systematisk övervakning: Markhälsan ska övervakas och bedömas i hela landet med gemensamma markindikatorer och en EU-metodik för provtagningspunkter. Första rapporteringen till EU-kommissionen ska ske inom sex år.
• Bevakningslista för nya riskämnen: Ska tas fram inom 18 månader och inkludera relevanta PFAS och vissa pesticider.
• Offentlig förteckning över potentiellt förorenade områden: Ska vara på plats inom tio år, och oacceptabla risker för människors hälsa och miljön ska hanteras.
• Riskbaserad hantering: Fokus ligger på områden där föroreningar utgör en faktisk risk, med platsspecifik bedömning. Ingen automatisk sanering.

Vad direktivet inte kräver

Det cirkulerar överdrifter om direktivet. Det här ingår inte:

• Inga bindande mål. Visionen om friska jordar till 2050 är inte rättsligt bindande, och de nationella mål som sätts per markindikator ska uttryckligen vara icke-bindande.
• Inga nya tillståndskrav för bygg- och anläggningsprojekt.
• Markförsegling och schaktning vid byggnation ska "beaktas" av medlemsstaterna, men konkreta åtgärder är frivilliga.
• Inga direkta skyldigheter för fastighetsägare eller entreprenörer i detta skede. Kraven riktas mot medlemsstaterna.

PFAS får en central roll

PFAS pekas ut i direktivet: senast den 16 juni 2027 ska EU ha tagit fram en bevakningslista över nya ämnen som kan utgöra en betydande risk för markhälsa, människors hälsa eller miljön, och relevanta PFAS ska ingå tillsammans med vissa pesticider. Det är första steget mot systematisk PFAS-övervakning i mark på EU-nivå, och det ligger i linje med utvecklingen i Sverige, där PFAS redan är en av de mest omdiskuterade parametrarna vid klassning av massor och där Naturvårdsverket ser över riktvärdena för PFAS i jord. För dig som hanterar massor innebär det att PFAS-frågan inte försvinner, den blir standard. Provtagning, dokumentation och korrekt klassning av PFAS-haltiga massor går från undantag till rutin.

Vad betyder det för dig som hanterar massor?

Kort svar: inga nya lagkrav på dina projekt idag, men riktningen är tydlig. Mer data om mark, fler kartlagda förorenade områden och skarpare fokus på PFAS.

• Beställare: Räkna med att fler områden flaggas som potentiellt förorenade när registren byggs upp. Tidig provtagning och klassning minskar risken för stopp och fördyringar.
• Entreprenörer: Spårbarhet per lass och dokumenterad mottagning är redan krav enligt nya 15 kap. miljöbalken. Markdirektivet förstärker trenden, och den som redan har ordning på dokumentationen har ett försprång.
• Mottagningsanläggningar: Mottagningskriterier och verifiering av inkommande massor blir viktigare när myndigheternas markdata växer.
• Kommuner: Får sannolikt en nyckelroll i det svenska genomförandet, både som tillsynsmyndighet och markägare.

Checklista: fem saker att göra nu

1. Håll koll på Naturvårdsverkets delredovisning den 2 oktober 2026. Den ger den första konkreta bilden av svenska markdistrikt.
2. Se över hur ni dokumenterar provtagning och klassning idag. Direktivets registerlogik bygger på spårbar data.
3. Behandla PFAS som standardparameter vid klassning, inte som specialfall.
4. Följ upp att era mottagare har tydliga mottagningskriterier.
5. Ingen panik. Inga nya krav träffar era projekt förrän svensk lagstiftning är på plats, tidigast 2028.

Vanliga frågor om EU:s markdirektiv