Kunskapsbank
KM och MKM: så fungerar riktvärdena för förorenad mark
Riktvärdena för känslig och mindre känslig markanvändning styr vad dina massor får användas till och vad de kostar att bli av med. Här förklarar vi systemet, visar de vanligaste värdena och går igenom fällorna som gör att klassningar blir fel.
Vad betyder KM och MKM?
KM, känslig markanvändning, gäller mark där människor vistas dagligen: bostäder, förskolor, odling. MKM, mindre känslig markanvändning, gäller till exempel kontor, industri och vägar. Naturvårdsverkets generella riktvärden anger den föroreningshalt som inte bedöms innebära risk vid respektive markanvändning. Klarar massorna KM-värdena kan de ofta återanvändas i känsliga miljöer, klarar de bara MKM begränsas användningen, och över det väntar fördjupad bedömning.
Riktvärden i urval
| Ämne | KM (mg/kg TS) | MKM (mg/kg TS) |
|---|---|---|
| Arsenik | 10 | 25 |
| Bly | 50 | 180 |
| Kvicksilver | 0,25 | 2,5 |
| Zink | 250 | 500 |
| PAH-H | 1 | 10 |
| Alifater >C16 till C35 | 100 | 1 000 |
Källa: Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, tabell version 2.3, publicerad 2025. Kontrollera alltid aktuell tabell hos Naturvårdsverket, värdena ändras. Blyvärdet för MKM har sänkts från 400 till 180 mg/kg, riktvärdena för kadmium och sexvärt krom har justerats, och för PFAS gäller preliminära riktvärden i väntan på beslut.
Varför värdena ändras, och varför det spelar roll
Riktvärdena bygger på toxikologiska referensvärden som revideras när kunskapen ökar. Blysänkningen kom efter EFSA:s reviderade bedömning. Konsekvensen i praktiken: massor som klassades rätt tidigare kan hamna annorlunda i dag. Den som klassar mot en gammal nedladdad tabell tar en verklig risk, både ekonomiskt och juridiskt. För PFAS i massor gäller dessutom preliminära riktvärden i väntan på beslut, vilket gör versionskontrollen ännu viktigare.
Generella eller platsspecifika riktvärden?
De generella värdena är en första bedömning. Platsspecifika riktvärden kan beräknas med Naturvårdsverkets beräkningsverktyg när förhållandena tydligt avviker, men justeringar ska alltid motiveras och platsspecifika värden kan inte automatiskt användas för att styra vilka massor som förs in till en plats.
De tre vanligaste felen
- Gammal tabell: klassning mot inaktuella värden, se blyexemplet ovan.
- Fel jämförelse: KM- och MKM-riktvärdena gäller risk vid markanvändning, inte gränsen mot farligt avfall, det är en annan bedömning med andra värden.
- Medelvärdesfällan: enstaka höga halter kan inte alltid medelvärdas bort, hur provresultat får slås samman styrs av vägledning och statistiska metoder.
Vanliga frågor
Vad står KM och MKM för?
Känslig markanvändning respektive mindre känslig markanvändning, Naturvårdsverkets två generella scenarier för hur mark används och därmed vilka föroreningshalter som accepteras.
Var hittar jag de aktuella riktvärdena?
I Naturvårdsverkets senaste sammanställning av generella riktvärden för förorenad mark. Använd alltid den senaste versionen, värdena revideras löpande.
Vad händer om massorna överskrider MKM?
Då krävs fördjupad bedömning. Massorna kan behöva gå till anläggning med tillstånd för högre halter, och över haltgränserna för farligt avfall gäller särskilda regler.
Räcker riktvärdena för att klassa massor?
Nej, de är ett av flera verktyg. Provtagningsstrategi, statistisk hantering av resultat och jämförelse mot rätt regelverk krävs också.
Vill du ha guiden som PDF?
Ladda ner hela guiden som PDF, praktisk att dela internt eller ta med till nästa projektmöte.
Klassa mot alltid aktuella riktvärden
Pinpointers klassningsmodul är ett beslutsstöd med versionshanterade riktvärdesregler: när Naturvårdsverket ändrar ett värde ser du det direkt, och varje klassning sparas med den regelversion som gällde. Du fattar alltid det slutliga beslutet.