Kunskapsbank
Marksanering: så går processen till, steg för steg (2026)
Senast granskad: juli 2026
Kort svar
Marksanering innebär att förorenad mark undersöks, riskbedöms och åtgärdas, oftast genom att förorenade massor schaktas ur, klassas och transporteras till godkända mottagningsanläggningar. Processen styrs av miljöbalken: förorenaren betalar, upptäckta föroreningar ska anmälas till tillsynsmyndigheten, och en åtgärd kräver i regel en anmälan senast sex veckor före start. Den här guiden går igenom processen från misstanke till slutrapport, och vad som avgör kostnaden.
När krävs marksanering?
Förorenad mark är i regel ett arv: tidigare industrier, kemtvättar, bensinstationer, verkstäder, brandövningsplatser eller gamla fyllnadsmassor. Föroreningarna upptäcks oftast i samband med exploatering, fastighetsförsäljning eller grävarbeten. Viktigt att känna till: den som äger eller brukar en fastighet ska enligt 10 kap. 11 § miljöbalken genast underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening upptäcks som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Upplysningsskyldigheten gäller oavsett hur föroreningen uppstått.
Vem ansvarar och vem betalar?
Grundprincipen i miljöbalken är att förorenaren betalar. Ansvaret ligger i första hand på den verksamhetsutövare som orsakat föroreningen. Kan ingen ansvarig verksamhetsutövare bekosta åtgärderna kan fastighetsägare som förvärvat fastigheten efter den 1 januari 1999 bli ansvariga, om de vid förvärvet kände till eller borde ha upptäckt föroreningen. I praktiken drivs många saneringar av den exploatör som vill bygga på marken, oavsett vem som en gång orsakade föroreningen. Ansvarsfrågan är juridik och avgörs av omständigheterna i det enskilda fallet, ta hjälp av sakkunnig tidigt om ansvaret är oklart.
Processen i sju steg
- Misstanke och historik. Vad har fastigheten använts till? Historisk inventering och tidigare undersökningar ger första bilden av vilka föroreningar som kan finnas och var. Många potentiellt förorenade områden finns markerade i länsstyrelsernas EBH-karta, men att en fastighet finns med betyder inte att den är förorenad, bara att en verksamhet som kan ha orsakat föroreningar funnits där.
- Miljöteknisk markundersökning. En miljökonsult provtar jord och vid behov grundvatten, analyserar på ackrediterat laboratorium och avgränsar föroreningen i plan och djup. Undersökningens kvalitet styr allt som kommer efter.
- Riskbedömning och åtgärdsutredning. Halterna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning, eller med platsspecifika riktvärden. Utredningen landar i åtgärdsmål och vald metod.
- Anmälan till tillsynsmyndigheten. En avhjälpandeåtgärd i ett förorenat område är i regel anmälningspliktig enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, och anmälan ska lämnas senast sex veckor innan åtgärden påbörjas.
- Upphandling och planering. Entreprenör, mottagningsanläggningar och logistik. Här avgörs större delen av kostnaden: vilka massor som ska till vilken mottagare, till vilken avgift och med vilka transportavstånd.
- Genomförande. Schakt med löpande klassning av massorna som beslutsunderlag, transport med full dokumentation, och mottagning med digital kvittens. Farligt avfall kräver transportdokument och rapportering till Naturvårdsverkets avfallsregister.
- Slutrapport och efterkontroll. Slutrapporten redovisar vad som gjorts, uppmätta resthalter och vart massorna tagit vägen. Vid behov följs området upp med efterkontroll.
Metoderna i korthet
Schaktsanering, att gräva ur och transportera bort förorenade massor, är den vanligaste metoden i Sverige. Det finns alternativ som behandlar föroreningen på plats eller efter uppgrävning: biologisk nedbrytning, kemisk behandling, jordtvätt, stabilisering och inkapsling. Metodvalet styrs av föroreningens typ, geologin, tidplanen och ekonomin, och är en fråga för åtgärdsutredningen. Oavsett metod gäller samma sak: dokumentationen av vad som gjorts och vart massorna tagit vägen är en del av leveransen.
Det som avgör kostnaden
Det går inte att sätta ett generellt pris på en marksanering, men kostnadsdrivarna är kända: volymen och hur väl föroreningen är avgränsad, föroreningstyp och halter, mottagningsavgifterna som stiger brant med klassningen, transportavstånden, hantering av länsvatten, och särskilda ämnen som PFAS. Den största enskilda besparingen ligger nästan alltid i avgränsning och klassning: varje ton som i onödan hanteras som en högre klass än nödvändigt betalar överpris i både mottagningsavgift och transport. Tät provtagning och löpande klassning under schakt betalar sig därför ofta flera gånger om.
Massorna är halva saneringen
En marksanering är i praktiken ett masshanteringsprojekt med förhöjda krav. Sedan den 1 juli 2026 gäller dessutom nya dokumentationskrav i 15 kap. miljöbalken vid överlämning av avfall. För farligt avfall krävs transportdokument, och sedan tidigare ska farligt avfall rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister. Spårbarheten från skopa till mottagning är alltså inte bara god ordning, den är ett lagkrav, och den är samtidigt underlaget för slutrapporten.
Digital dokumentation genom hela saneringen
Pinpointer utför inte saneringen, vi håller ihop dokumentationen och ekonomin runt den. Klassningsstöd som beslutsunderlag under schakt, digitala följesedlar och transportdokument för farligt avfall med trepartssignering via BankID, automatisk rapportering till avfallsregistret, mottagningskvittenser, och till sist §28-anmälan och saneringsslutrapport genererade direkt ur klassade prov och levererade lass, där fält som kräver miljöteknisk bedömning alltid fylls av konsulten. Tyréns använde Pinpointer i en saneringsentreprenad i Älmhult just för att lägga tiden på bedömningar i stället för sammanställning.
Läs caset: Tyréns, saneringsentreprenad i Älmhult →Fördjupning: §28-anmälan och slutrapport ur projektdata →Klassning av massor som beslutsstöd →
Vanliga frågor
Vad är marksanering?
Att förorenad mark undersöks, riskbedöms och åtgärdas så att den kan användas för sitt tänkta ändamål. Vanligast är schaktsanering, där förorenade massor grävs ur, klassas och transporteras till godkända mottagningsanläggningar.
Vem betalar för en marksanering?
Utgångspunkten i miljöbalken är att förorenaren betalar. I andra hand kan fastighetsägare som förvärvat fastigheten efter den 1 januari 1999 bli ansvariga under vissa förutsättningar. I praktiken bekostas många saneringar av exploatören som vill använda marken. Ansvarsfrågan avgörs i det enskilda fallet.
Måste en marksanering anmälas?
En avhjälpandeåtgärd i ett förorenat område är i regel anmälningspliktig enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Stäm alltid av med tillsynsmyndigheten i det aktuella fallet.
Vad betyder KM och MKM?
Känslig markanvändning respektive mindre känslig markanvändning, de två nivåerna i Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM gäller till exempel bostäder, MKM till exempel industri- och kontorsmark. Riktvärdena används i riskbedömningen och som referens vid klassning.
Hur lång tid tar en marksanering?
Allt från några veckor till flera år beroende på omfattning, metod och myndighetsprocess. Räkna med att anmälan ska vara inne senast sex veckor före åtgärd och att undersökningsskedet ofta tar längre tid än själva schakten.
Vad händer med de förorenade massorna?
De klassas utifrån analysresultat och transporteras till mottagningsanläggningar med tillstånd för respektive klass, för behandling, återvinning eller deponering. Farligt avfall kräver transportdokument och rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister. Slutrapporten redovisar vart massorna tagit vägen.