Masshantering i kommunen: samordning, spårbarhet och upphandling

Kommunen planerar, beställer, tar emot och granskar ofta samma massor, och därför behöver rollerna samordnas. Enligt Länsstyrelsen Stockholms enkät samverkar nu omkring 40 procent av länets 26 kommuner internt, mot 29 procent 2025 och 6 procent 2024. Samtidigt svarar 96 procent av kommunerna att de inte använder digitala system för att spåra massor. Där ser Länsstyrelsen stor potential, liksom i krav vid upphandling.

Kommunens fyra roller och var de krockar

En kommun har ofta fyra roller i masshanteringen på samma gång. Rollerna ligger ofta i olika förvaltningar och nämnder. Länsstyrelsen konstaterar att ingen förvaltning kan lösa masshanteringen på egen hand.

• Planerare. Översiktsplanen kan sätta mål för masshanteringen, och detaljplanen styr höjdsättning och ytor för upplag.
• Beställare. Kommunen beställer egna projekt, till exempel gator, ledningar och exploatering, och styr massorna genom avtalen.
• Mottagare. Kommunen äger ofta en tipp, en deponi eller ett upplag som tar emot massor.
• Tillsynsmyndighet. Kommunens miljönämnd utövar tillsyn enligt miljöbalken över många verksamheter där massor hanteras.

Krockarna uppstår där rollerna möts:

• En detaljplan som inte balanserar schakt och fyllning ger överskott som de egna projekten sedan måste köra bort.
• Entreprenören i ett eget projekt kan köra massorna till en annan mottagare än den egna tippen, om avtalet inte säger något annat.
• Den egna tippen behöver veta vad som kommer in och varifrån. Annars blir underlaget till tillsynen tunt.
• En nämnd får inte utöva tillsyn över verksamhet som nämnden själv bedriver, enligt 6 kap. 7 § kommunallagen. Drift och tillsyn behöver därför ligga i olika nämnder.

Det här visar Länsstyrelsens enkät

Länsstyrelsen Stockholm och styrgruppen för den regionala masshanteringsstrategin följer varje år upp kommunernas arbete. Strategin från 2023 är framtagen av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Storsthlm, Trafikverket och Stockholms stad. I 2026 års enkät svarade samtliga 26 kommuner i länet.

• Omkring 40 procent svarar att miljö-, planerings- och genomförandeorganisationerna samverkar. Ytterligare omkring 40 procent samverkar delvis.
• Andelen som svarar ja har ökat från 6 procent 2024 och 29 procent 2025.
• 85 procent har helt eller delvis ett mål om mer resurseffektiv masshantering.
• 96 procent av kommunerna svarar att de inte använder digitala system för att spåra massor, till exempel BEAst. Bara någon enstaka kommun gör det, och då i pilotprojekt.
• Fler kommuner än 2025 ställer krav eller ger ekonomiska incitament för cirkulär masshantering i upphandling. Fler följer också upp kraven.

Samverkan ökar snabbt och de flesta kommuner har mål, men digital spårning används nästan inte alls. Region Stockholm anger att masshanteringens utsläpp motsvarar omkring 28 procent av länets utsläpp från tunga transporter. Siffrorna gäller Stockholms län, men planering, beställning och tillsyn finns i alla kommuner.

Samordning i praktiken

Planering

Klimatarena Stockholms guide om cirkulär masshantering i anläggningsbyggandet betonar tidig planering, eftersom många åtgärder kräver lång framförhållning. I översiktsplanen kan resurseffektiv masshantering bli ett mål. Guiden rekommenderar också samverkan inom och mellan förvaltningar.

I detaljplanen kan ytor för upplag pekas ut, och schakt och fyllning kan balanseras i landskapsutformning och höjdsättning. Region Stockholm lyfter att mottagningsytor och logistik behöver planeras tidigt och att kommunerna behöver samordna sig bättre.

Egna projekt

Ta fram massbalans och masshanteringsplan redan i projekteringen. Planen visar vilka massor som kan användas i projektet och vilka som måste lämna det.

Samordna med närliggande projekt, så att överskott i ett projekt kan bli fyllning i ett annat. Guiden pekar också på samordnade transporter mellan arbetsområden för att minska tomma returer.

Egen mottagningsanläggning

Den egna tippen tar emot massor från egna projekt, upphandlade entreprenörer och ibland andra aktörer. Klimatarenans guide nämner spårbarhet och kontroll av mottagning som särskilda utmaningar, liksom brottslighet kopplad till förorenade massor.

Bestäm därför vilka uppgifter som krävs innan ett lass släpps in, till exempel projekt, provtagning och klassning. Samma krav bör gälla för egna projekt och för externa kunder.

Tillsyn

Naturvårdsverkets vägledning om masshantering riktar sig främst till tillsynsmyndigheter. Den som hanterar massor ska ta reda på deras innehåll och egenskaper. Verksamhetsutövaren ska också kunna visa tillsynsmyndigheten hur massorna har undersökts.

Sedan 1 juli 2026 gäller inte avfallsreglerna för icke-förorenade schaktmassor som används i naturligt tillstånd där de grävdes ut. Massorna ska användas för bygg- eller anläggningsändamål och får inte skada hälsa eller miljö eller orsaka olägenheter. Bedömningen bör ändå dokumenteras, och ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken kan krävas.

När kommunens egen tipp eller egna projekt granskas behövs samma underlag som från privata aktörer. Det går fortare när underlaget redan finns per lass.

Spårbarhet och dokumentation per lass

Spårbarhet betyder att varje lass kan följas från uttagsplats till mottagare. Upphandlingsmyndighetens kriterium för digitala orderkvitton och följesedlar anger vad som minst ska rapporteras:

• kund, leverantör, leverantörens ordernummer, fordons-id och projekt-id
• leveransdatum, lastplats och lossningsplats
• artikelnamn, artikelnummer, mängd och enhet
• vågsedelsnummer när massorna vägs.

När det finns våg ska varje lass stå på en egen rad. Utan våg redovisas total volym per materialtyp på en rad.

Koppla också provtagning och klassning till lassen, så att underlaget kan visas vid tillsyn. Basnivåkriteriet för masshantering i utförandeentreprenad kräver dessutom att anmälningar, orderkvitton, följesedlar och vågsedlar finns tillgängliga för kontroll.

Digitala följesedlar gör det möjligt att stämma av mot massbalans och fakturor. Enligt kriteriet bör massor utan följesedel eller orderkvitto inte ersättas. BEAst är byggbranschens standard för elektroniska affärer, och Peppol är nätverket som meddelandena skickas i.

Upphandling enligt LOU: krav på entreprenörer och system

Upphandlingsmyndigheten har hållbarhetskriterier för schaktning och masshantering. De är uppdelade på projektering, totalentreprenad och utförandeentreprenad. Kriterierna som beskrivs här är daterade 12 november 2021.

Krav på konsulter och entreprenörer

• Massdispositionsplan. I projekteringen tar konsulten fram en plan med volymer, massornas egenskaper, möjliga mottagare med avstånd och ytor för hantering.
• Uppdaterad plan. Entreprenören följer planen och uppdaterar den före schakt. Större ändringar kräver beställarens godkännande.
• Skriftligt godkännande. Innan vissa överskottsmassor lämnas över, körs till en anläggning eller deponeras krävs beställarens skriftliga godkännande.
• Digitala följesedlar. Kriteriet på avancerad nivå är ett särskilt kontraktsvillkor och hänvisar till BEAst NeC 3.0.1 eller motsvarande branschstandard.

Kriteriets standardhänvisning är från 2021. Länsstyrelsens vägledning från 2025 nämner BEAst Supply och Peppol, och Trafikverkets krav från september 2026 anger BEAst Supply 4 via Peppol. Ange därför den version ni vill ha, med tillägget eller likvärdigt.

Råd från Länsstyrelsens vägledning

Länsstyrelsen Stockholms vägledning för cirkulär masshantering i upphandlingsprocessen ger fler råd:

• AB 04 (kapitel 1 § 9) ger normalt entreprenören rätt att utan ersättning använda eller tillgodogöra sig massorna. Vill kommunen styra vart massorna går behöver det stå i avtalet, ibland som avsteg från AB 04.
• Ramavtal kan säkra kapacitet för mottagning och mellanlagring av schaktmassor.
• Ställ inga krav som ni saknar resurser att följa upp.

Krav på ett system för spårbarhet

Beskriv vad systemet ska klara, inte vilket system det är. Exempel på krav:

• Varje lass registreras med projekt, mängd, klassning och mottagare.
• Följesedlar tas emot och skickas enligt BEAst Supply via Peppol, eller likvärdigt.
• Egna projekt, upphandlade entreprenader och egen mottagning följs med samma data.
• Kommunen har tillgång till all data och kan exportera den när avtalet upphör.

Två kommuner som använder Pinpointer

Arboga kommun och Kallstenstippen

Arboga Kommunalteknik driver Kallstenstippen, en inert deponi som tar emot cirka 5 000 kubikmeter per år. Tippen saknade våg och personal vid grinden. Förarna ringde för att komma in och markerade varje lass på en papperslapp.

Vid den årliga miljötillsynen fanns bara handskrivna streck att visa. Sedan våren 2026 registreras och godkänns provtagningen i förväg, och föraren får ett projektnummer. Vid grinden skannar föraren en QR-kod, kameror öppnar grinden och lasset loggas på rätt projekt.

Nu kopplas varje lass till projekt och provtagning, och frågor från tillsynen kan besvaras snabbt. Tippen körs obemannad, och kommunen kan börja ta emot massor utifrån. Kommunen valde lösningen för att slippa kostnaden för en våg och för att tippen ska byggas ut.

Trollhättans stad

Trollhättans stad är kund efter en upphandling enligt LOU. Staden ställer, liksom Arboga kommun, upp på referenssamtal.

Så gör ni i Pinpointer

I Pinpointer följer ni egna anläggningar, egna projekt och upphandlade entreprenader på ett ställe. Varje lass dokumenteras med mängd, klassning och mottagare. Mottagningsanläggningar kan drivas med eller utan fysisk våg.

Följesedlar skickas enligt BEAst Supply 4.0 via Peppol. Arboga kommun och Trollhättans stad ställer upp på referenssamtal. Läs mer om Pinpointer för kommuner och mottagning, eller boka en demo.

Vem i kommunen ansvarar för masshanteringen?

Flera roller delar på ansvaret: planeringen, kommunen som beställare, driften av egen mottagning och miljönämndens tillsyn. Därför behöver rollerna samordnas. En nämnd får inte utöva tillsyn över verksamhet som den själv bedriver, enligt 6 kap. 7 § kommunallagen.

Vad ska en digital följesedel för massor innehålla?

Upphandlingsmyndighetens kriterium anger bland annat kund, leverantör, ordernummer, fordons-id, projekt-id, leveransdatum, lastplats, lossningsplats, artikel, mängd och enhet. Vågsedelsnummer anges när massorna vägs. Koppla gärna provtagning och klassning till varje lass.

Kan kommunen kräva digitala följesedlar i en upphandling enligt LOU?

Ja. Upphandlingsmyndigheten har ett kriterium för digitala orderkvitton och följesedlar som särskilt kontraktsvillkor på avancerad nivå. Kriteriet från 2021 hänvisar till BEAst NeC 3.0.1 eller motsvarande, medan Trafikverkets egna krav från 2026 anger BEAst Supply 4 via Peppol.

Är schaktmassor alltid avfall?

Nej, inte alltid: sedan 1 juli 2026 gäller inte avfallsreglerna för icke-förorenade schaktmassor som används i naturligt tillstånd där de grävdes ut. Massorna ska användas för bygg- eller anläggningsändamål och får inte skada hälsa eller miljö eller orsaka olägenheter. Bedömningen bör dokumenteras, och ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken kan krävas.