Massbalans i projekt: så planerar och följer du upp massorna

Massbalansen visar hur mycket massor ett projekt får fram vid schakt jämfört med hur mycket material det behöver. Skillnaden är ett överskott som måste tas om hand utanför projektet, eller ett underskott som måste tillföras utifrån. Masstransporterna är en stor källa till klimatutsläpp, så balansen avgör både kostnad och utsläpp.

Begreppen i korthet

I Trafikverkets masshanteringsplan för Kolmårdsentreprenaden definieras balans som mängden material som uppkommer minus mängden som behöver tillföras. Är resultatet positivt har projektet ett överskott, är det negativt ett underskott. Balansen kan också räknas för ett helt område eller en kommun.

Överskott är det vanliga läget. Trafikverket uppskattar grovt att omkring 80 procent av väg- och järnvägsprojekten har ett överskott av massor.

• Överskottsmassor: massor som inte ska användas i det egna projektet och därför transporteras bort.
• Underskott: projektet behöver mer material av rätt kvalitet än det självt producerar.
• Fall A och Fall B: Fall A återanvänds inom anläggningen. Fall B behöver avsättning på annan plats, eller är material som måste tillföras.
• Fast volym (tfm³): teoretisk volym i naturligt tillstånd, före schakt eller losshållning. Den räknas fram ur ritning eller modell.
• Lös volym: volymen efter schakt eller losshållning, innan materialet har packats. Det är den volym som lastas och körs.
• Packad volym: volymen i anläggningen efter packning. Den kallas också teoretisk anbringad volym (tam³).
• Svällfaktor och packningsfaktor: svällfaktorn räknar om fast volym till lös volym. Packningsfaktorn räknar fram volymen efter packning.

Så räknar du massbalansen

Schaktmängder från modellen anges ofta i fast volym, medan behovet i fyllningar anges i packad volym. Transporterna rör lös volym och vid mottagningen vägs lassen i ton. Räkna därför om allt till samma enhet innan du jämför.

Två samband räcker långt:

• Lös volym = fast volym × svällfaktor
• Vikt = fast volym × densitet i fast form

Räkneexempel med påhittade siffror. Siffrorna visar bara räknesättet och är inga riktvärden.

1. Modellen visar 12 000 m³ fast schakt.
2. Projektets egna fyllningar kan ta 4 500 m³ fast, omräknat från packad volym.
3. Överskottet blir 12 000 minus 4 500, alltså 7 500 m³ fast.
4. Med svällfaktor 1,25 blir det 9 375 m³ lös volym att köra.
5. Med densitet 1,8 ton per m³ fast blir det 13 500 ton till mottagare.
6. Med 20 ton per lass blir det 675 lass.

Faktorerna varierar med materialtyp och fraktion, så hämta dem ur projektets geotekniska underlag. Trafikverkets plan för Kolmårdsentreprenaden räknade till exempel med svällfaktor 1,7 för berg och 1,15 för jord. Planen anger att värdena bygger på erfarenhet från liknande projekt.

Vill du räkna på egna mått, använd kalkylatorn för schaktmassor.

Massbalansplan eller masshanteringsplan?

Masshanteringsplan är det etablerade begreppet. Planen sammanfattar hur projektets massor ska hanteras, med deras tekniska och miljömässiga egenskaper och möjligheterna till återanvändning. Kort sagt: massbalansen är räkningen och masshanteringsplanen är hela upplägget runt den.

Länsstyrelsen i Stockholms län beskriver vad ett PM Masshantering minst bör innehålla:

• schaktmängd per materialtyp och miljöegenskap, i m³, ton och densitet
• projektets materialbehov och hur det kan täckas med egna eller närliggande massor
• överskott som passar andra projekt och överskott som inte kan återanvändas
• transporter, avstånd och klimatpåverkan

Planen bör också beskriva vilka externa mottagare som ska ta emot överskottet och att deras tillstånd är kontrollerade.

Massbalansplan saknar en fastslagen definition i de källor vi har gått igenom. Ordet används om mängddelen, alltså balansen per material, plats och tid.

Planen växer i steg. Klimatarena Stockholm beskriver en översiktlig masshanteringsplan tidigt och en masshanteringsplan i projekteringen. I Stockholm Vatten och Avfalls krav tar entreprenören efter tilldelning fram en plan för genomförandet.

Trafikverket arbetar med planer på flera nivåer. I Ostlänken finns en strategisk plan för hela programmet och planer per entreprenad. Varje projekt ska redovisa sin massbalans till en samlad massoptimering för programmet.

Återanvändning inom projektet: reglerna

Massor som grävs upp och läggs tillbaka på samma plats är enligt Naturvårdsverket normalt inte avfall. Det gäller inte om massorna är olämpliga att lägga tillbaka ur miljö- och hälsosynpunkt.

Sedan 1 juli 2026 finns dessutom ett undantag i 15 kap. 3 § miljöbalken. Kapitlets avfallsregler gäller inte icke-förorenade schaktmassor om det är säkerställt att de används:

• i sitt naturliga tillstånd
• för byggnads- eller anläggningsändamål
• på den plats där arbetena utfördes
• utan skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön

Naturvårdsverket tolkar platsen som ett begränsat område, till exempel ett projektområde eller en vägsträcka i samma projekt. Icke-förorenad bör enligt verket tolkas som att halterna inte överskrider områdets bakgrundshalt. Massorna omfattas då inte av prövningsplikterna för avfall i 29 kap. miljöprövningsförordningen, men ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken kan behövas.

Massor som inte uppfyller villkoren kan vara avfall. Återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål kräver då anmälan (verksamhetskod 90.141) om föroreningsrisken är ringa och tillstånd (90.131) om den inte bara är ringa.

Under nivåerna för mindre än ringa risk i Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 behövs ingen anmälan. Handboken är vägledande och ses över. Den ska ersättas av fyra nya vägledningar, och den första kom 2021.

Läs mer om bedömningen i guiden om MRR-massor.

Ska massorna till ett annat projekt? Då kan de enligt Naturvårdsverket under vissa omständigheter bedömas som icke-avfall. Verksamhetsutövaren behöver kunna visa säkerställd avsättning och att massorna är lämpliga för den tänkta användningen.

Dokumentera bedömningen redan när massorna uppstår. För berg med naturligt höga halter av sulfid eller arsenik finns dessutom Naturvårdsverkets riktlinjer från juni 2026. De rekommenderar tidig geologisk kartläggning och, vid mycket stora mängder i storleksordningen 200 000 ton, en plan för masshantering med riskbedömning.

Följ upp utfallet lass för lass

En massbalans är en prognos tills lassen är vägda. Jämför därför planen med utfallet löpande, per material och mottagare och i samma enhet. Eftersom lassen vägs är ton oftast enklast, så räkna om planens fasta volym med densiteten.

För att kunna jämföra med planen behöver varje lass minst vikt, material, klassning och mottagare. Trafikverket kräver digitala följesedlar enligt BEAst Supply 4 för schaktmassor som lämnar arbetsområdet. Kravet införs stegvis i nya upphandlingar sedan mitten av mars 2024, och målet är att alla nya upphandlingar av byggande och underhåll av väg och järnväg ska omfatta det.

Trafikverkets följesedel för masstransport innehåller bland annat vågsedelnummer, nettovikt och branschartikelnummer för materialet. Så kan uppföljningen gå till:

1. Bryt ner planen per material, mottagare och period.
2. Registrera varje lass med vikt, material, klassning och mottagare.
3. Stäm av ackumulerat utfall mot planen, till exempel varje vecka.
4. Utred avvikelser och uppdatera planen.
5. Spara underlaget till slutredovisningen.

Fortsätt räkneexemplet: efter halva tiden har 8 000 ton körts till mottagare, mot 6 750 ton enligt planen. Då schaktar ni mer än modellen visade, återanvänder mindre än planerat eller räknar med fel densitet. Upptäcks det tidigt kan upplägget ändras innan överskottet blir dyrt.

Länsstyrelsens upphandlingsvägledning föreslår att entreprenören vid projektets slut visar orderkvitton eller följesedlar för var Fall B-massorna hamnade. Samma underlag visar om massbalansen höll.

Vanliga misstag

• Enheterna blandas. Fast, lös och packad volym jämförs rakt av, med varandra eller med ton.
• Bara massorna som ska återanvändas klassas. Länsstyrelsen påpekar att alla schaktade material bör klassas och redovisas.
• Planen kommer för sent. Störst effekt har beslut i planering och tidig projektering.
• Upplagsytor säkras för sent. Då blir det svårt att hitta ytor för mellanlagring och bearbetning.
• Informationen tappas mellan skedena. Projekterade modeller når ofta inte ut till entreprenören.
• Planen uppdateras inte. Den bör vara aktuell under hela produktionen.
• Tidplanerna matchar inte. Massor mellan projekt kräver att de finns när det mottagande projektet behöver dem.
• Krav utan uppföljning. Ställ bara krav som organisationen har kapacitet att följa upp.

Så gör ni i Pinpointer

I Pinpointer dokumenteras varje lass med mängd, klassning och mottagare. Därför kan ni följa massbalansens faktiska utfall lass för lass och jämföra det med planen. Följesedlarna följer BEAst Supply 4.0.

Läs mer om masshantering och schaktmassor, eller boka en demo.

Vad är skillnaden mellan massbalans och masshanteringsplan?

Massbalansen är räkningen: massor som uppkommer minus material som behöver tillföras. Masshanteringsplanen beskriver hela hanteringen runt räkningen, med materialens egenskaper, återanvändning, överskott, mottagare och transporter.

Ska massbalansen räknas i fast eller lös volym?

Räkna i en och samma enhet. Schakt anges ofta i teoretisk fast volym, fyllning i packad volym och mottagning i ton. Räkna om med projektets svällfaktor, packningsfaktor och densitet innan ni jämför.

Är massor som återanvänds inom projektet avfall?

Massor som läggs tillbaka på samma plats är enligt Naturvårdsverket normalt inte avfall. Sedan 1 juli 2026 undantar 15 kap. 3 § miljöbalken också icke-förorenade schaktmassor som används där arbetena utfördes, under fyra villkor.

Hur följer man upp massbalansen under byggtiden?

Jämför planen med utfallet per material och mottagare, lass för lass och helst i ton. Varje lass behöver vikt, material, klassning och mottagare. Trafikverket inför stegvis krav på digitala följesedlar enligt BEAst Supply 4.