§28-anmälan: mall, krav och handläggning

En §28-anmälan, ibland kallad paragraf 28-anmälan, är en skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten innan ni sanerar eller på annat sätt avhjälper en föroreningsskada. Kravet finns i 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH. Anmälan krävs när åtgärden kan öka risken för spridning eller exponering av föroreningarna och den risken inte är ringa.

Ladda ner mallen för §28-anmälan (Word). Den följer rubrikerna i den här guiden, med vägledning under varje rubrik, och är fri att använda.

När krävs en §28-anmälan?

Naturvårdsverkets tillsynsvägledning från juni 2026 delar upp kravet i tre villkor. Alla tre ska vara uppfyllda samtidigt:

• Åtgärden avhjälper en föroreningsskada i mark, vatten, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.
• Åtgärden kan öka risken för spridning eller exponering av föroreningarna.
• Den ökade risken är inte ringa.

Enligt Naturvårdsverket är risken normalt inte ringa när arbetet kräver skyddsåtgärder eller försiktighetsmått. Exempel är rening av länshållningsvatten, jordtvätt, schaktning i jord med höga halter och dammbekämpning.

Syftet med åtgärden är avgörande, men saneringen behöver inte vara huvudsyftet. En fjärrvärmeledning där förorenade massor grävs bort kan kräva anmälan, och i undantagsfall gäller det även undersökningar som provgropar och grundvattenrör.

Anmälan krävs inte i följande fall, enligt förordningen och Naturvårdsverkets exempel:

• Området är förklarat som miljöriskområde enligt 10 kap. 15 § miljöbalken.
• Det finns ingen föroreningsskada, till exempel när halterna motsvarar bakgrundshalter.
• Åtgärden avhjälper inte skadan, till exempel när massorna läggs tillbaka på samma plats vid en ledningsreparation.
• Risken är ringa och arbetet kräver inga särskilda skyddsåtgärder.
• Området har en allvarlig miljöskada, där särskilda regler gäller.

Myndigheten kan utöva tillsyn även när anmälan inte krävs. Är ni osäkra, fråga tillsynsmyndigheten.

Paragrafen fick ny lydelse den 1 augusti 2025 genom SFS 2025:751, men första stycket är oförändrat. Ändringarna under 2026, inklusive det nya 15 kap. miljöbalken, berör inte paragrafen.

Vem anmäler, till vilken myndighet och när?

Anmälan görs av den som ska vidta åtgärden. Stockholms stad beskriver verksamhetsutövaren som den som genomför eller beställer åtgärden och har rådighet över den. Det kan till exempel vara en byggherre eller en fastighetsägare.

Anmälan ska vara skriftlig och lämnas till den myndighet som har tillsyn enligt miljötillsynsförordningen (2011:13). Oftast är det kommunens miljönämnd eller ett miljöförbund.

Länsstyrelsen har tillsynen när skadan orsakats av en tillståndspliktig verksamhet som är i drift. Det gäller också om verksamheten upphörde efter den 30 juni 1969 och tillsynen då inte var överlåten till kommunen. Länsstyrelsen kan överlåta tillsynen till kommunen, och kommunen kan lämna över ett anmälningsärende till länsstyrelsen om det finns särskilda skäl.

Förordningen anger ingen tidsfrist, och det gör inte heller Naturvårdsverkets vägledning. Flera myndigheter begär ändå att anmälan kommer in minst sex veckor före start. Det gäller till exempel Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholms län och Ystad-Österlenregionens miljöförbund.

Malmö stad räknar i stället med sex veckors handläggning från att anmälan bedömts komplett. Kontrollera vad er tillsynsmyndighet begär, och planera in tid för kompletteringar.

Vad ska anmälan innehålla? En mall att följa

Enligt 25 § FMH ska anmälan innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. Länsstyrelsen i Stockholms län lägger till att anmälan ska visa att ni har den kunskap som behövs.

Blanketterna skiljer sig mellan kommuner, men rubrikerna återkommer. Dispositionen nedan bygger på underlag från Stockholms stad, Göteborgs Stad, Malmö stad, Ystad-Österlenregionens miljöförbund och EBH-portalen. Finns en kommunal blankett, använd den.

Ladda ner mallen som Word-fil.

1. Administrativa uppgifter. Verksamhetsutövare med organisationsnummer och kontaktperson, fastighetsbeteckning, fastighetsägare och faktureringsuppgifter. Ange även entreprenör, miljökontrollant, transportör och mottagare.
2. Syfte. Vad anmälan gäller, till exempel mark, grundvatten, sediment eller byggnad, och varför arbetet görs.
3. Platsen. Geologi och grundvattenförhållanden, avstånd till bostäder, recipienter och vattentäkter samt ledningar och skyddade intressen. Bifoga en situationsplan med åtgärdsområdet markerat.
4. Historik och markanvändning. Tidigare och nuvarande verksamheter samt nuvarande och planerad markanvändning.
5. Föroreningssituation och undersökningar. Ämnen, halter och utbredning i plan och djup, med undersökningsrapporter, riskbedömning och analysresultat som bilagor. Stockholms stad vill ha en motivering om grundvattnet inte är undersökt.
6. Åtgärdsmål. Övergripande mål och mätbara åtgärdsmål med motivering. Ange om ni utgår från Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM eller MKM eller från platsspecifika riktvärden, och motivera om föroreningar lämnas kvar.
7. Åtgärd och metod. Metod, till exempel urgrävning, samt schaktyta, schaktdjup och uppskattad mängd förorenade massor.
8. Masshantering och mottagare. Hur massorna kontrolleras och klassas, var de mellanlagras, vad som återanvänds eller återfylls och vilken mottagningsanläggning som tar emot dem.
9. Kontroll och provtagning under arbetet. Ett förslag till kontrollprogram med provtagning vid schakt, slutprover i schaktbotten och schaktväggar samt kontroll av återfyllnad och länshållningsvatten. Ange vem som ansvarar för vilka kontroller.
10. Skyddsåtgärder. Hur spridning förhindras, till exempel genom rening av länshållningsvatten, dammbekämpning och täckning av upplag. Beskriv också buller, transporter och rutiner för incidenter.
11. Tidplan. Start och slut, arbetstider och uppföljande kontroller.
12. Slutrapport. Hur och när åtgärden ska slutredovisas.
13. Bilagor och underskrift. Situationsplan, undersökningar, riskbedömning och förslag till kontrollprogram, samt underskrift av en behörig företrädare.

Så handläggs anmälan

Anmälningsplikten finns för att myndigheten ska kunna bedöma och påverka åtgärden innan den genomförs, skriver Naturvårdsverket. Myndigheten granskar först om anmälan är komplett och kan begära kompletteringar. Därefter kan den förelägga om försiktighetsmått och skyddsåtgärder, eller i vissa fall förbjuda åtgärden.

Enligt Naturvårdsverkets lägesbild ställer besluten bland annat krav på åtgärdsmål, provtagningsintervall, länshållningsvatten, masshantering och slutrapport. Tillsynsmyndigheterna upplever bland annat bedömningen av platsspecifika riktvärden, antal provpunkter och representativa halter som komplicerad. Var därför extra tydliga på de punkterna.

Avgiften följer kommunens taxa. Många kommuner tar ut timavgift för handläggningen, till exempel Avesta och kommunerna i Ystad-Österlenregionens miljöförbund.

Masshantering och dokumentation under arbetet

Dokumentera varje moment löpande enligt beslutet och kontrollprogrammet, så att slutrapporten kan visa vad som faktiskt gjordes.

• Klassning. Klassa massorna utifrån provtagning. Malmö stads blankett utgår från klasserna MRR, KM, MKM, IFA och FA.
• Lagring. Ange var och hur länge massor lagras på platsen och hur de skyddas mot nederbörd.
• Transport och mottagare. Använd godkända transportörer och mottagare, och spara mottagningskvittona.
• Återanvändning. Redovisa halter och kontrollmetod för massor som återanvänds inom arbetsområdet. Återanvändning utanför området kan kräva en separat anmälan.
• Farligt avfall. Stockholms stad påminner om att farligt avfall ska antecknas och rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister.
• Länshållningsvatten. Malmö och Stockholm har separata blanketter för utsläpp av länshållningsvatten.

Från den 1 juli 2026 gäller ett nytt 15 kap. i miljöbalken. Avfallsreglerna gäller då inte icke-förorenade schaktmassor som används i naturligt tillstånd för bygg- eller anläggningsändamål på samma plats. Användningen får inte skada hälsa eller miljö, och förorenade massor från saneringen omfattas inte av undantaget.

Enligt Naturvårdsverkets lägesbild följer myndigheten upp med inspektioner av pågående saneringar. Inspektionerna gäller även ändrade förutsättningar, till exempel mer förorenat material än befarat.

Upptäcks en okänd förorening som kan medföra skada eller olägenhet ska fastighetens ägare eller brukare genast underrätta tillsynsmyndigheten, enligt 10 kap. 11 § miljöbalken. Göteborgs Stads tekniska handbok anger att arbetet då avbryts i det berörda området.

Slutrapporten

Slutrapporten lämnas när åtgärden är klar, och innehållet styrs av myndighetens beslut. Stockholms stad och EBH-portalens blankett anger vad den minst ska innehålla:

• Administrativa uppgifter och vilken del av fastigheten som åtgärdats.
• Kontroll som visar att området är sanerat till åtgärdsmålen.
• Kvarvarande föroreningar och avvikelser från anmälan.
• Faktiska mängder, hur massorna provtogs och hanterades samt transportörer och mottagare.
• Mottagningskvitton från mottagningsanläggningarna.
• Hur länshållningsvatten hanterades, om det förekom.

Enligt Naturvårdsverkets processchema kan myndigheten, när redovisningen är komplett, besluta att inga ytterligare åtgärder behövs för närvarande.

Vanliga misstag

Punkterna nedan bygger på krav och varningar i myndigheternas blanketter och vägledningar.

• Att börja utan anmälan. Naturvårdsverket påpekar att det är brottsligt att inte anmäla en anmälningspliktig åtgärd. Det gäller även när saneringen är en del av ett lednings- eller byggprojekt.
• Att anmäla för sent. Många myndigheter räknar med sex veckor, och i Malmö börjar tiden först när anmälan är komplett.
• Omotiverade åtgärdsmål. Ange mätbara mål och motivera dem, särskilt om ni föreslår platsspecifika riktvärden.
• Oklara mängder och mottagare. Ange schaktyta, djup och total mängd, om massorna kan bli farligt avfall och var de ska tas emot.
• Att fortsätta trots okända föroreningar. Avbryt arbetet i det berörda området och kontakta tillsynsmyndigheten.
• Svag egenkontroll. Naturvårdsverkets lägesbild nämner klagomål om bristande egenkontroll under pågående saneringar.

Så gör ni i Pinpointer

Pinpointer tar fram underlag till §28-anmälan ur provtagning och klassning, och sammanställer saneringsslutrapporten ur klassade prov och levererade lass. Den sakkunniga behåller kontrollen och godkänner dokumenten. Varje lass dokumenteras med mängd, klassning och mottagare.

Klassningsstödet är ett beslutsstöd, och verksamhetsutövaren fattar alltid klassningsbeslutet. Boka en demo så visar vi flödet.

Måste en §28-anmälan lämnas sex veckor före start?

Inte enligt förordningen, eftersom 28 § FMH inte anger någon tidsfrist. Flera tillsynsmyndigheter, bland andra Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län, begär ändå att anmälan kommer in minst sex veckor före start. Malmö stad anger att handläggningen tar sex veckor från att anmälan bedömts komplett.

Vilken myndighet ska ha anmälan?

Den myndighet som har tillsyn enligt miljötillsynsförordningen, oftast kommunens miljönämnd eller ett miljöförbund. Länsstyrelsen har tillsynen när skadan orsakats av en tillståndspliktig verksamhet som är i drift. Det gäller också om verksamheten upphörde efter den 30 juni 1969 och tillsynen då inte var överlåten till kommunen.

Krävs anmälan vid ledningsarbete i förorenad mark?

Det kan krävas. Enligt Naturvårdsverket kan en ledningsdragning där förorenade massor tas bort vara en avhjälpandeåtgärd, även när huvudsyftet är ledningen. Läggs massorna tillbaka på samma plats vid en reparation är det däremot inget avhjälpande, enligt samma vägledning.

Vad ska slutrapporten innehålla?

Det som tillsynsmyndigheten kräver i sitt beslut. Stockholms stad och EBH-portalens blankett anger bland annat kontroll av att åtgärdsmålen nåtts, kvarvarande föroreningar, avvikelser från anmälan och faktiska mängder. Rapporten ska även visa transportörer och mottagare, och EBH-portalen begär mottagningskvitton.